22/3 Jag flyttar dagboken till en bloggplats istället! Läs gärna vidare på: Colinas marsvin

14/3 För ett par dagar sen hämtade jag upp en ny och länge efetrlängtad familjemedlem somr est ända från Skåne till norrköping. Fröken Simsala Samantha Bimbo är en svart liten skinnytös och det första marsvin jag faktiskt köpt från uppfödare. Ihopsläppet med resten av flocken gick helt smärtfritt och hon kom snabbt med i gemenskapen.



PimPims tass ser okej ut. Hon är pigg och glad som vanligt och håller snällt fram tassen för bandagering varje dag.

Igår hade vi besök av en familj som ville träffa på och klappa lite marsvin. De fick komma in i omplaceringen en stund och träffa Bruno och Rimfrost. Efteråt skulle de hem och fundera över om marsvin är rätta djuret för dem. Igår hann jag också med att fota Killarna som skall omplaceras så nu finns det bilder upplagda på alla omplaceringsmarsvin!

10/3 Idag fick PimPim göra ett besök hos veterinären. Hennes ena framtass har haft förhårdnader och en sned klo som jag frösökt på ordning på med kotång, nagelfil och mjukgörande salva. Tyvärr har det inte gått vägen utan foten har istället blivit alldels svullen!Så idag åkte vi till vår braiga lokale veterinär som fick pilla på lilla damen. Diagnosen blev tveksam: Kanske en tumör i foten, kanske en infektion och kanske en galmmal skada som ploppat upp. Behandlingen blev i alla fall en spruta metacam och metacam hemma i två dagar. Sedan salva på foten och bandage. PimPim blev inte alls glad över behandlingen och tycker jag är riktigt taskig just nu.

Det känns lite att hon som alltid är så framåt och positiv till all kontakt plötsligt drar sig undan. De närmsta dagarna får jag muta henne ordentligt med lite extra gott så hon glömmer bort att jag varit "elak" mot hennes tass. Självklart hoppas jag att allt går vägen. PimPim är min personliga favorit och även om hon är 5 år gammal redan är hon pigg , glad och alltid först framme när något nytt är på gång!



(PimPim med bandage om foten)


9/3 Igår kom två nya marsvin och ett nygammalt marsvin in till omplaceringen. Bruno som flyttade i September( och jag skrev om lite längre ned kom tillbaka. )Han är en helt underbar gris! Social och nyfiken, flirtar med tjejerna, hoppar upp på hustaken för att se bättre och är hela tiden så glad och framåt. Pappa Marshmallow och sonen Sockervadd kom också in. Marshmallow köptes in som avelsdjur åt barn och när han gett dem tre kullar hade han inte längre någon plats i familjen. Han fick komma hit med sin son och än så länge är båda ordentligt blyga men det hoppas jag ger med sig efter hand. Eftersom vita småkillarna Tzatziki och Rimfrost blivit 4 veckor och testar att klättra på honorna så fick de båda flytta ut i omplaceringen igår för att sällskapa med Bruno. Hopsättningen gick över förväntan! Efter lite kuttrande och klättrande så kom alla tre jättebra överens och jag hoppas såklart det frå fortsätta så. Här inne är det tomt i buren efter att killarna flyttat ut däremot och det är nästan så att jag överväger att göra en till bokhyllebur i arbetsrummet och ha en liten grabbflock med Bruno och småkillarna här permanent!

Idag har jag uppdaterat hemsidan och lagt in de nya marsvinen som letar hem. Eventuellt kommer lilla vita tjejen Pomperipossa också få flytta men än så länge får hon gå kvar här i flocken.

7/3 Idag har min snälle sambo byggt marsvinshus åt mig! Han bygger jättefina hus med två ingångar som gör att marsvinen aldrig behöver hamna i trängt läge inne i huset och dessutom har bra utsikt åt alla håll. Nu har samtliga marsvin ett eget hemmabyggt hus istället frö diverse djuraffärshus och kapade trälådor.

I och med byggandet har en idé fötts. Jag vill se hur stort intresset är för att köpa våra hemmabyggda hus. Tanken är att pengarna skall gå till marsvinshemmet och kanske göra så att jag har råd att ta emot någon extra liten gris nu när efterfrågan på platser ökat enormt!Just nu har jag tio marsvin som antingen fbor i omplaceringen i väntan på nya hem eller står på kö-lista för att få komma hit så snart ett marsvin flyttat ut. Nu gäller det "bara" att hitta lika många intresserade och engagerade köpare som vill låta dessa marsvin bli en del av deras familj.

3/3 Idag nåddes jag av det väldigt tråkiga beskedet att skinnykillen Bilbo som flyttade härifrån med sin kompis Bruno i slutet av September har dött. Han blev oförklarligt sjuk och trots veterinärbesök så dog han. Vad som är lika tråkigt är att Bilbo dog för två månader sedan och burkompisen Bruno suttit ensam sedan dess! Som tur är så kontaktade ägaren mig idag och Bruno kommer självklart tillbaka hit igen.

Det känns riktigt sorgligt med Bilbo. Framförallt känns det tråkigt att jag inte blev kontaktad när han blev sjuk. Inte för att alla som köper ett marsvin från mig måste berätta allt som händer i marsvinets liv. Ett sålt marsvin är ett sålt marsvin MEN kanske fanns det något jag kunde göra? Kanske hade han överlevt om jag hade blivit rådfrågad där veterinären gick bet? Tyvärr är det ofta så att veterinärerna har dålig kunskap av marsvin och jag vänder mig ofta till erfarna marsvinsuppfödare som ett komplement till veterinären. Ibland vet uppfödaren bäst, ibland vet veterinären bäst och ibland kan ett sammarbete mellan de två rädda livet på en liten gris.

Jag hoppas verkligen att de som köpt marsvin från mig inte drar sig för att ringa eller maila mig vad det än gäller. Jag ställer gärna up med tips och råd!

2/3 I Söndags flyttade lilla virverltjejen Busan ut. Hon han knappt in och vända! Det känns bra när marsvinen snabbt hittar nya hem och "slipper" vara kvar här. Visst vet jag att de trivs men i ett alldlees eget hem finns mer tid för varje individ med pyssel och gos. Varje marsvin som flyttar ut ger också chans för ett annat att flytta in! Busan skall bli rumskompis åt en kastrerad hane och hamnade i en familj med två barn. Hur marsvin reagerar på barn är så olika. Dels naturligtvis beroende på hur barnen beter sig men också beroende på vad marsvinet är van vid sedan tidigare. Med busan märkte jag snabbt att hon var van vid barn. Hon var bara nyfiken på allt och alla när hon fick provsitta i famnen på nya mattarna. Roligt att se! I veckan väntar jag på att få in två hanar, hur snart de anländer återstår dock att se.

27/2 Idag anälnde två nya honor! Astrid och Lillan är båda ungefär 2 år gamla och letar nytt hem ihop. Idag passade jag på att fotografera och pyssla lite extra med alla marsvin. Klorna klipptes, pälsar och öron undersöktes och tovor klipptes bort. Tre av de fyra honorna är väldigt blyga av sig men lilla virveln Busan är nyfiken och framåt, en riktigt mysig tjej!

När jag klämde och kände på marsvinen upptäckte jag att Annie (med de hemska klorna) är ganska tunn. Hon har också en knöl på ryggen. Troligtvis är det bara en fettknöl men för att vara på den säkra sidan vill jag att hon stannar en stund, lägger på lite vikt och visar att hon är pigg och glad innan hon får flytta vidare. Bilder och mer information om alla marsvin finns nu uppe på sidan!

25/2 Idag kom det hit två nya marsvinshonor. De kommer från olika håll och den ena: marsvinstjejen Busan hade långa klor... den andra marsvinstjejen:Annie hade fruktansvärt! långa klor! Ägaren berättade på telefon att sonen tröttnat på att sköta marsvinet men ändå velat ha henne kvar. Så klorna var lite eftersatta menade hon. Jaja, långa klor har jag sett förr så det skulle inte bli några problem.

När jag lyfte ut den lilla damen ur sitt medhavda hus fick jag en lätt chock! Klorna var det värsta jag någonsin sett och det är ett under att hon över huvud taget kunnat gå. Jag berättade för ägaren vad jag tyckte och tänkte, dock i milda ordalag, och frågade varför hon såg ut som hon gjorde. Till svar fick jag att det var svårt att klippa klorna...

Så här såg lilltjejen ut i fötterna, föreställ er smärtan det måste innebära att försöka ta sig runt med de här klorna:





Efter att jag fotat tog jag naturligtvis genast tag med klotången och fick ner klorna mycket bättre än jag räknat med! Nu är de nästan normallånga även om några av dem fortfarande är förvridna. Det som förbryllar mig så mycket är det faktum att ägaren verkligen tycktes bry sig om sitt marsvin. Hon visste vilken favoritgrönsaken var och ville verkligen att det skulel bli bra i nya hemmet.

Det går inte riktigt ihop för mig. Hur man kan tycka om någon och ändå behandla dem såhär? Vem som helst, marsvinsvan eller ej, kan ju se att det här inte är som det skall?

Så...kortfattat för idag: Klipp klorna på era marsvin! Om ni inte kan klippa själva, besök en veterinär eller djuraffär som gör det åt er. Eller ring mig så klipper jag! Bilder på de nya marsvinen kommer så snart jag hinner med!


23/2 Idag fick hela flocken komma ut och springa på köksgolvet. Det var väldigt uppskattat av alla utom stackars nakna Snorkfröken som fryser nu på vintern. Hon har fått ett extra element bredvid buren och ett vinterbonat hus med filtar så jag hoppas hon skall värma upp sig snart! På Lördag kommer två nya honor in. En långhårig tjej och en teddy so vill flytta till ett nytt hem tillsammans. Båda är kring 3år.







21/2 Idag har vi fotat de små vita igen och gett dem namn. Först ut är "Pomperipossa" som är ensam hona i kullen. Hon är en pigg och aktiv tjej.



Sen har vi "Tzatsiki" som är den största av ungarna. En myskille som helst håller sig nära mamma där det finns chans att få äta!



Sist ut är minstingen, lille "Rimfrost". Den enda mörkögda av syskonen och en väldigt självständig och nyfiken kille som gärna går på upptäcksfärd för sig själv. Rimfrost kommer eventuellt att få stanna kvar hos oss.



Idag har jag gjort iordning ute i marsvinshuset (även kallat sadelkammaren). Det blir ett rejält lager med halm i botten på boxen för att värma på underifrån. Eftersom vädret skall bli lite mildare i veckan så räknar jag med att kunna ta in ett gäng marsvin snart. Just nu har jag fyra honor och två hanar som väntar på att få komma hit. Om du letar efter något speciellt hör gärna av dig så skall jag se vilka som står på kö!

19/2 Idag flyttade Sunny till sitt nya hem. En tjej kom åkandes många mil för att titta på just henne och hon kommer få bo ihop med en äldre hona hos en mycket marsvinsintresserad matte. Det känns riktigt bra! Tyvärr saknar jag kontaktuppgifterna till Sunnys förra matte så jag hoppas hon läser här och ser att allt gått vägen!

17/2 Jag har tvingats höja mina avgifter. Att lämna in ett marsvin för omplacering kostar nu 150kr och att adoptera ett marsvin kostar 200kr. Pengarna går naturligtvis direkt till marsvinen i form av foder, strö och veterinärvård. Vintern har grävt ett stort hål i plånboken med flera sjuka marsvin som krävt veterinärvård och det här är ett sätta att ha möjlighet att ta emot fler marsvin eftersom jag bekostar varje marsvin ur egen ficka. Fortfarande är det mer ekonomiskt att lämna ett marsvin hos mig än att avliva det hos veterinär, något jag verkligen hoppas det flesta låter bli när det gäller friska djur! 200kr är mindre än man betalar för ett marsvin i de flesta zooaffärer och marsvinen som kommer från mig är alltid hanterade, ofta tama och sociala och är välskötta. Dessutom har man som köpare alltid livslång support och hjälp på mail eller telefon. DSessutom har man alltid möjligheten att lämna tillbaka marsvinet om det av någon anledning ej skulle fungera i det nya hemmet. (Det innebär INTE att man kan göra ett ogenomtänkt köp och låta marsvinen flytta fram och tillbaka.)

Nu har jag fem marsvin som vänntar på att få komma hit och jag bara hoppas att vädret vänder och bir mioldare så att jag återigen kan använda "marsvinshuset". Det blir för trångt att ta in marsvin i mitt hem, tyvärr. Dock förmedlar jag gärna kontakt med de som står på väntelistan om ni söker ett marsin!

16/2 Nu är Nikita tillbaka i flocken med sina tre vita små ungar. Alla marsvinen trivs riktigt bra i sin numera stora flock på åtta marsvin och ungarna har fantastiskt roligt i hängmatta, rör och på bryggor. De popcornar runt som tokar lite då och då och mamma Nikita är så nöjd med att ha sin flock tillbaka. Vi har konstaterat att vi har två killar och en tjej. Den lille mörkögde vita är en kille och de med röda ögon är en av varje. Namn har vi inte hunit klura på än men det kommer så snart vi lärt känna dem lite mer.

Att tvingas ta bort lilla grå igår var väldigt väldigt sorgligt men en ljusglimt var det trevliga bemötandet vi fick hos vår ordinarie veterinär. Hon tog bort lilla grå till självkostnadspris när hon hörde om min verksamhet. Det är något hon annars brukar erbjuda till bönder som varje åt låter sina katter få ungar som de sedan slår ihjäl eller dränker. Vår veterinär tycker att en avlivningsspruta innebär betydligt mindre lidande och erbjuder därför alla att avliva sina kullar till självkostnadespriset 80kr/katt (eller id etta fallet marsvin). Jag tycker det var ett riktigt bra initiativ av henne! Förövrigt var hon intresserad av verksamheten och ville gärna kunna skicka sina marsvinskunder vidare till mig. Både de som kommer in för att ta bort marsvin och de som söker en ny marsvinskompis. Så igår skrev jag ut en affisch att sätta upp på veterinärens kontor i nästa vecka.

Det börjar bli lite varmare ute så om en vecka eller två räknar jag med att kunna använda min vanliga marsvnslokal igen och ta emot alla de marsvin som väntar på en plats hos mig.

Här är de tre vita små som alla växer och går upp i vikt som de skall. Om tre veckor skall pojkarna flytta ur flocken och om ytterligare ett par veckor är de redo för nya hem.





15/2 Vi har kämpat med lilla grå sedan förra MÅndagen. Matat varannan timme och sett henne sakta tyna bort framför våra ögon. Hon var stark i Ferdags men i helgen rasade hon och blev bara sämre och i Söndags slutade mamman bry sig om henne. Nu är hon på väg till veterinären för att slippa leva längre. Jag har fäst mig alldeles för mycket vid henne och just nu känns hennes korta liv så grymt och orättvist...

10/2 Idag hade alla ungar gått upp i vikt med mellan 2-4g, alla utom lilla grå som gått ned 4 gram. Annars är den precis som igår och jag frotsätter stödmata men matar lite mer än tidigare efetrsom den äter så aktivt.

9/2 Lilla grå är piggare idag men jag vill inte hoppas på något. Med beteendet ungen har så misstänker jag att hjärnan inte är som den skall tyvärr. De andra ungarna mår jättebra och är pigga och glada och mamma NIkita tar hand om dem på bästa sätt! Här är en bild på den enda mörkögda vita ungen:



...uppdatering:Nu är alla små vägda och de väger alla mellan 69 och 78 gram. Lilla grå ligger i mitten på 75gram. Här är bilder på de andra ungarna också.







8/2 Idag fick Nikita sina ungar! Jag missade födseln (med max 3-5h) men hittade fyra fina små ungar i buren när jag kom in. Hon har tre helvita ungar som alla verkar vara pigga och aktiva och en grå/vit som tyvärr inte ser helt kry ut. Mamma Nikita mår alldeles utmärkt och äter och tvättar sina ungar. Det känns naturligtvis trist med den lilla grå om den inte repar sig men en frisk mamma som är 4 år (!)och tre (hittills) friska ungar...det är inte fel!

5/2 Nu har jag fyra marsvin som står på kö för att få komma hit. Alla får dock vänta tills Sunny flyttat och Nikita fått sina ungar. Innan dess vill jag inte röra om mer i flocken. Sommar och höst har jag plats för många marsvin eftersom alla omplaceringar då bor ute i en stor box i sadelkammaren men nu när vintern är så kall som den är så vill jag inte riktigt ha dem där ute. Alltså bor alla omplaceringar inne hos mig och då blir det snabbt fullt. Visst har jag plats för ett par 100*50 burar men i mina ögon är det för litet för två marsvin. Därför får några vänta ett tag på att få komma hit. Men snart hoppas jag kunna ta emot dem allihop!

Under tiden har jag ett par som söker efter marsvinshonor, vi får se om jag kan para ihop de nya mattarna med marsvin som sitter och väntar på att få komma hit. Om marsvinen slipper en extra flytt är det bara bra.

Fick mail från Teddies nya matte idag. Hon skickade bilder och visade hur fint han fått det med sin nya kompis. Det är alltid riktigt roligt att höra av de nya ägarna även när det, som i Teddies fall, gått flera månader sedan han lämnade mig.

2/2 Det här blir första inlägget i marsvinsdagboken. Det kommer variera en hel del med hur ofta jag skriver här. Ibland händer det mycket kring marsvinen och ibland ingenting. Tanken är att den här dagboken, till skillnad från bloggen som handlar om allt i mitt liv, enbart skall tillägnas marsvinen och marsvinsrelaterad information.

Idag läste jag en skrämmande annons på blocket. Någon som säljer sina marsvin och beskriver hur bra de är som förstagångsdjur med orden:

"Marsvinet är ett väldigt bra nybörjar husdjur för barn som nu ska få sitt allra första husdjur, på det sätt att det är väldigt lättskött och tål att bli tappade från låg höjd(även fast att det inte är bra)."

Jag blir mörkrädd! När jag säljer marsvin är jag noga med att informera om hur ömtåliga de är. Att även ett lågt fall kan innebära brutna ben och i värsta fall döden! Jag mailade annonsören och berättade att texten inte kändes passande. Fick svar bara en timme senare om att ägaren själv läst anonsen och insett att det inte lät bra. Hon skulle ändra det. Bra!

Både Nikita och Sunny har funnit sig väl tillrätta här hemma hos mina honor och det är riktigt roligt att se hur hela flocken interagerar med varandra.Nikita har blivit tamare och tar från handen och låter sig klappas medan Sunny fortfarande är lättskrämd. Sunny äter dock mycket bra och verkar trivas fint med sina nya kompisar. Hon har en intresserad köpare som jag hoppas kan komma ut i veckan och hälsa på henne. Om allt klaffar så får hon flytta och så har jag plats att ta in de två hannarna som står på kö.